FOTO: JOACHIM GRUSELL

Det finns alltid något nytt att upptäcka på Öland även om man bor här eller har varit här många gånger. Naturreservatet i Karum är ett sådant exempel. Det ligger några kilometer öster om Rälla och är idag en av Sveriges viktigaste platser för att bevara äldre sorters spannmål och flera arter av utrotningshotade växter som trivs i åkermarkerna.

Björn Folkesson är lantbrukare och har uppgiften att bruka markerna på samma sätt som våra förfäder gjorde på 1800-talet för att vi som lever nu ska kunna uppleva ett äldre kulturlandskap. Han bor i byn Jämjö som ligger ett par kilometer från Karum. Under sommaren kommer det botaniker och andra naturvetare för att se de ovanliga arterna som växer i åker- och hagmarker, det är Björn Folkesson som visar dem runt. Även på hösten och vintern kan man ströva i Karums naturreservat, då ligger en del av markerna i så kallad svartträda. Träda betyder att jorden får vila. Svartträda var den gamla tidens träda, den krävde att marken skulle bearbetas många gånger för att förhindra ogräset från att växa under den tid när marken inte brukades.

– Under 1800-talet låg ungefär en tredjedel av den öländska åkermarken i svartträda. Bönderna bearbetade svartträdan flera gånger i veckan för att bort ogräset, om de inte var tillräckligt ihärdiga så misslyckades skördarna, säger Björn Folkesson. Efter ett år med svartträda sådde man råg och året efter sådde man korn, därefter var det dags för svartträda igen.

Björn Folkesson har brukat markerna enligt den växtföljden sedan 1990-talet. Han gör det på uppdrag av Länsstyrelsen i Kalmar län och använder ingen gödsel eller konstgödning men måste ta hjälp av moderna maskiner.

– På 1800-talet var det ungefär 50 personer som arbetade på de här markerna varje dag. Nu är det bara jag och det hade varit ett omöjligt arbete om jag inte fick använda moderna maskiner. Rågsorten som planteras vart tredje år är en kultursort som heter Gotlandsråg. Efter många år i Karum har den utvecklats till en egen art och kallas för Karum-råg. Den används framförallt till djurfoder. Har någon prövat att baka bröd med rågen från Karum?

– Nej, jag tror inte att den fungerar så bra i bröd. Några av ogräsarterna som växer i rågodlingarna har en bitter smak som dagens brödkonsument inte skulle acceptera. Det var först i slutet av 1800-talet som man kom på hur ogräset kunde separeras från spannmålen och då smakade brödet bättre. Brödet som våra förfäder åt var inte alls lika gott som det som vi äter idag, säger Björn Folkesson.

SEDAN ÄLDRE JÄRNÅLDERN

Sedan äldre järnåldern har det bott människor i Karum. Det finns stenmurar, husgrunder och gravfält som ger oss som lever nu en glimt av äldre tider. Under 1700- och 1800-talen genomfördes flera jordbruksreformer i Sverige men i Karum genomfördes inte dessa utan här kan vi se det gamla odlingslandskapet.

– Jag brukar säga till besökarna att det är i Karum som vi kan förstå varför så många svenskar emigrerade till USA i slutet av 1800-talet. Innan konstgödsel och andra moderna hjälpmedel fanns så var det så lite som växte på åkrarna. Befolkningen växte men maten räckte inte till alla. Om det hade funnits mer mat på åkrarna hade folk stannat kvar.

Det växer många ovanliga arter i Karum, det är en rad med ogräs som trivs i åkermarkerna, till exempel råglosta, klätt och sommarklynne. Varför är det viktigt att bevara ogräs?

– I dag slukar mänskligheten arealer för att bygga bostäder och annat som hör ihop med vår civilisation. Arter av växter och djur hänger ihop i en kedja, de behöver varandra, och ingår i ekosystemet. Förlusten av arter är ett hot mot vårt samhälle, vår livsmedelsförsörjning och även tillgång till mediciner eftersom tusentals växter används i både traditionell och modern medicin. Det är minst lika allvarligt för vår framtid som klimatkrisen.

Vad finns det att se i Karum under höst och vinter?

– Många som kommer hit på sommaren är fascinerade över de blommande arterna, som man trodde var utrotade, och det är förstås fantastiskt. Under höst och vinter kan man ta sig tid att bara ströva runt i naturreservatet och reflektera över hur våra förfäder levde här och hur de brukade jorden på ett helt annat sätt än idag. Det är en fantastisk miljö, säger Björn Folkesson.

Det finns tavlor med information vid parkeringsplatserna för personbilar och det är lätt att ta sig runt på egen hand. I Karum finns en knappt tre km lång vandringsled som heter Karumleden. Naturvårdsverket äger Karums naturreservat. Josefine Östangård på Länsstyrelsen i Kalmar län förvaltar reservatet och samarbetar med Björn Folkesson. Arbetet finansieras även av EU.

– Varje naturreservat har en skötselplan som beskriver hur reservatet ska skötas. De åker- och ängsmarker som Björn Folkesson sköter är unika i Sverige. Här får besökaren möta ett jordbrukslandskap som det såg ut förr. Åkrarna i Karum är mycket rufsigare än de åkrar som vi är vana vid att se idag eftersom fröna inte sås i rader och markberedningen ser annorlunda ut. Genom att odlingen sker utan bekämpningsmedel har vi fått tillbaka många arter av åkerogräs som tidigare var vanliga i Sverige, säger Josefine Östangård.

Senaste artiklarna

  • Det händer säkert er också. När man är ute och åker på Öland kan man inte låta bli att fantisera om vad alla ortsnamnen betyder och hur de har kommit till. Har ”Kastlösa” något med Indien att göra? Eller dras man med extra dåligt minne i ”Glömminge” och vet bättre än andra hur man får till en trevlig fredagskväll i ”Mysinge”? Det är väl ändå inte troligt att man var högljudd i ”Skriketorp” eller gillade underkläder i ”Trosnäs”. Det är dags att djupdyka i historieböckerna om öländska ortsnamn.
    Läs!
  • Det finns alltid något nytt att upptäcka på Öland även om man bor här eller har varit här många gånger. Naturreservatet i Karum är ett sådant exempel. Det ligger några kilometer öster om Rälla och är idag en av Sveriges viktigaste platser för att bevara äldre sorters spannmål och flera arter av utrotningshotade växter som trivs i åkermarkerna.
    Läs!
  • För 20-talet år sedan gick flyttlasset från Stockholm och sedan dess har Lill Lindfors haft norra Öland och närheten till havet som sin utgångspunkt i livet. ”Öland erbjuder så mycket, inte minst en fantastisk natur. Men bland det finaste jag vet är att från en strand låta blicken obehindrat färdas mot horisonten. Det är så jag syresätter min själ. Landar och laddar”, säger Lill.
    Läs!
  • Efter några år av bedrövelse är det äntligen dags för en positiv nystart för anrika Halltorps Gästgiveri. Och till midsommar dukas en klassisk svensk midsommarbuffe upp.
    Läs!
  • Ottenby fågelstation slog nytt ringmärkningsrekord 2020 där året kröntes med en fantastisk upptäckt. För första gången i fågelstationens historia hittades en av stationens ringmärkta fåglar, en småsnäppa, på andra sidan Atlanten.
    Läs!
  • Tänk att du aldrig behöver säga adjö till Öland. Aldrig mer ”vi ses om ett år”. Aldrig mer ”det sista doppet”. Aldrig mer stänga av vattnet och dra igen fönsterluckorna. Tänk om du bodde året runt på Öland.
    Läs!
VISA FLER ARTIKLAR load all

Mest lästa artiklar

  • Det var 1996 som Christina Prütz och Norbert Warhus flyttade till Sverige. Christina är litteratur- och språkvetare i botten och Norbert trädgårdsmästare och trädgårdsarkitekt. Christinas intresse för hantverk och design och Norberts kunnande inom finsnickeri och smide blev den perfekta kombinationen, när paret grundade företaget I&I Christina Prütz.
    Läs!
  • Vidsträckta kustremsor i sten eller sand, frodiga ängar fyllda av blommande orkidéer och 34 unika och vackert utsmyckande kyrkor. På Öland finns ett stort utbud av vigselplatser, festlokaler och service för alla människor, oavsett smak eller religion, vilket gör Öland till den perfekta bröllopsön.
    Läs!
  • Under tre års tid har Hagelstad Getgård genomgått en stor ansiktslyftning. Ladorna är sanerade och totalrenoverade, ny mejeridel har byggts och nu är också renovering av bostadshusen på gång. Bakom hela satsningen står Annika Bullus med företaget Go At Group AB.
    Läs!
  • Den 28 augusti 1816 fick Borgholm stadsrättigheter genom ett kungligt beslut av Carl XIII. Den lilla köpingen Borgehamn, som varit lydköping under Kalmar sedan 1620, fick efter många års utredande, äntligen sina stadsrättigheter. Inte nog med det, den nyanlagda staden Borgholm var dessutom residensstad under åren 1820-1826 då Öland var eget län.
    Läs!
  • För fjärde året bjuder ölänningarna in till den stora vårfesten Öland Spirar 8-10 maj, när ön är som allra vackrast. Temat för helgen är trädgård, lantliv och naturupplevelser. Över hela ön anordnas aktiviteter i denna anda.
    Läs!
  • VIDA Konsthall och Museum har fint besök i sommar. Det är designern och modeskaparen Lars Wallin som visar Lars Wallin Fashion Stories. Utställningen pågår från 1 juli till 1 oktober och på vernissagen 1 juli kommer Lars Wallin självklart att vara på plats!
    Läs!
VISA FLER ARTIKLAR load all

addthis - Delningsmodul