FOTO: JOACHIM GRUSELL

För 20-talet år sedan gick flyttlasset från Stockholm och sedan dess har Lill Lindfors haft norra Öland och närheten till havet som sin utgångspunkt i livet. ”Öland erbjuder så mycket, inte minst en fantastisk natur. Men bland det finaste jag vet är att från en strand låta blicken obehindrat färdas mot horisonten. Det är så jag syresätter min själ. Landar och laddar”, säger Lill.

Om inte covid-19 sätter käppar i hjulet kommer Lill Lindfors att ge sig ut på turné till hösten. Start i Sundsvall den 10 oktober med avslutning i Kalmar den 7 november. Under temat ”Tillsammans är ett sätt att finnas till” är tanken att sammanfatta 60 år av musikaliska upptåg, tonsatta texter och tidlösa melodier. Men också att berätta historierna emellan. Lill har ju betydligt fler byrålådor att dra ut än just den, där ”den där mannen” ligger.

Lills karriär är inte bara lång, den är också väldigt varierad och spänner brett. Från skivdebuten 1961 har Lill medverkat som revyartist tillsammans med bland annat Karl Gerhard och Povel Ramel. Skrivit barnböcker, spelat in 30-talet skivalbum, haft roller på teatern, krogshower, varit programledare på nattradion, skådespelat på film. Lill kan nog med fog också kalla sig en av Sveriges första kvinnliga stå-uppare och kanske även rappare.

När tror du att du kommer bestämma dig för vad du vill ägna dig åt?

– Jag bestämde mig för länge sedan att arbeta med ”bredden”. Skapandet och nyfikenheten står aldrig stå still. Det blir nästan värre med åren för nu har jag ännu fler intryck att sätta samman på ännu fler nya sätt.

Artister idag tror jag har det tuffare i den meningen att de befinner sig en i hårdare konkurrenssituation. De måste nog så att säga bli mer positionerade, mer avgränsade i sina uttryck. Det är verkligen en ynnest att ha fått möjlighet att pröva så många olika saker.

Är det något du så här i efterhand skulle velat ha varit lite långsammare med att säga ”ja” till?

– Inte alls, jag vill inte ha något ogjort. Jag är stolt över allt jag framfört. Men man måste komma ihåg att allt bör betraktas och ställas i relation till den tid och anda det gjordes. Jämför bara texterna i dagens Melodifestival med Svante Thuressons och mitt bidrag ”Nygammal vals” 1966. En sagoinspirerad text i jazzvalstempo där relationen mellan personerna i texten tas till nästa nivå när fåraherden erbjuder prinsessan att ”trummilumma på min kastrull”. Så jag säger alltid hellre ja och prövar nya saker. Däremot vill man kanske inte få etiketter klistrade på sig som är skrivna med bläck. Jag älskar brasiliansk musik, men inte enbart. Och jag har även andra klänningar än vita utfällbara, ler Lill.

Vad är den konstigaste textraden du sjungit?

– Det är nog en fras ur ”Sympati”. Eller ”Jag tycker inte om dig” som den egentligen heter. ”Och när du lyckats lura mig till prästen, och han har frågat och jag svarat ja, då står du där och tänker att förresten, vad var det nu min make alltid sa.”

Kan inte för mitt liv begripa vad textförfattaren Åke Wihlney menade. Raderna väcker mer frågor än de besvarar. Kompositörerna hade från början skrivit låten med ett sorts struttigt brunnsorkester komp med det ersatte jag blixtfort till bossa men behöll den minst sagt annorlunda texten.

Om du skulle inleda din karriär just här och nu, vartåt skulle den ”musikaliska näsan” peka?

– Det är inte säkert att det skulle bli något helt annat. Bra musik är alltid bra musik. Tänkvärd text blir aldrig omodern. Uttrycket ändras kanske men känslan är den samma. En sak skulle garanterat vara precis den samma; lekfullheten. Svävar jag lite ovanför allt jag gjort under mina 60 år som artist har nog mycket präglats av lekfullhet och upptåg.

Hur kommer det till uttryck?

– Ibland i texter, ibland i arrangemang och musikaliska påhitt men också i själva framträdandet. Scenen är upphöjd, man klär upp sig och gör sig fin. Detta och inramningen med ljud, ljus och scenografi kan faktiskt sammantaget bidra till att det blir en viss distans till publiken. Så vill inte jag känna. Humor och lekfullhet minskar avståndet och gör framträdandet till ett samspel, eller som ett nära samtal.

Faktum är att humorn, det oväntade och ibland det som inte står i manus är lika viktigt för mig personligen som för relationen med publiken. Den peppar mig.

Nu befinner du dig mitt i förberedelserna till turnén, berätta hur ditt kreativa arbete går till?

– Här på Öland samlar jag ihop pusselbitarna och laddar batterierna. Tror man måste tömma huvudet ibland. För när jag står där och bara blickar mot horisonten på stranden i Fagerrör eller Byrum, faller bitar på plats. Mitt i allt det vackra. Men det mer handfasta skapandet gör jag i min ”glasbubbla”. Min frizon, som min omgivning lärt sig förhålla sig till. Då och då kommer jag ut och delar med mig, testar och leker fram helheten med textförfattare, orkesterledare och musiker. Ett processarbete helt enkelt. Så har det varit med bland andra Anders Ekdahl, Ketil Björnstad och med gitarristen Mats Norrefalk som jag spelat med i mer än 30 år.

Den norska kompositören, författaren och pianisten Ketil Björnstad är väl inte så bekant för din svenska publik?

– Kanske inte, han och jag började samarbeta på 70-talet och har gjort många inspelningar ihop. Till exempel tonsättningar av Höga visan och dikter av Edith Södergran. Samt ”Samba på dödsleit” som jag nog håller som en av de både vackraste och mest sorgliga texter som jag sjungit. Ungefär samma laddning och vemod som i ”Om du någonsin kommer fram till Samarkand”.

Nu händer något i Lills blick. Den spralliga, nyfikna, intensiva blicken blir liksom mer eftertänksam, stillsam, uppfylld av något.

Vad händer i dig när text och musik samspelar som i ”Samarkand”?

– Känslorna varierar och berör på så många olika sätt. I Samarkand börjar min känsloresa med basfrasen i introt. När sedan Olle Holmqvist tar sina första kraftfulla toner i trombonsolot förlöser han den återhållna känslan. Musikaliskt och känslomässigt. Med textfrasen som följer; ”Att nån blir för dig vad aldrig jag kan vara. Om du nånsin kommer fram till Samarkand”, sammanfattas hela den emotionella upplevelsen. Samarkand kommer jag aldrig tröttna på och aldrig sluta framföra.

Basslingor, på kontrabas eller elbas, berör mig faktiskt enormt, vet inte varför. Ibland ryser jag också när en melodi landar i ett så kallat 5 eller 7 ackord. Melodin tar på något sätt sats och sedan briserar. Men jag njuter lika mycket av det som inte spelas, tomrummet mellan tonerna, pauserna som hjärnan själv fyller i. Ett återhållsamt pianospel ackompanjerat av en kontrabas ger mig härliga rysningar. Det är svårt att prata musik. Blir enklare när man spelar och lyssnar, avslutar Lill.

Musik har en fantastisk positiv påverkan på vår hjärna och välbefinnande. En cocktail av kemiska glädjekickar frigörs i form av olika signalsubstanser och hormoner. Och helt utan dåliga bieffekter. Men frågan är om inte musiken blir mer intensiv, starkare i upplevelse och mer verksam när den framförs och upplevs mellan människor, ”Tillsammans är ett sätt att finnas till”.

Senaste artiklarna

  • Restaurangen på Hotell Borgholm har fått en stjärna i Guide Michelin som är världens högst ansedda restaurangguide. Christofer Johansson, hotellets vd, ser stjärnan som en fantastisk bekräftelse och energiboost för hela sin arbetsgrupp. Samtidigt är han orolig för pandemins påverkan på branschen. Den har gjort det svårare att få tag på kunniga kockar.
    Läs!
  • Ölänningarna får återigen en vinter där glädje, förväntan och umgänge står i centrum och där evenemangskalenderns tomma sidor fylls av upplevelser från söder till norr. Sällan har vi väl längtat så här mycket efter vinterns olika event och vintern är fylld av såväl pubkvällar och trädgårdsevent som traditionella julmarknader och luciatåg.
    Läs!
  • Det händer säkert er också. När man är ute och åker på Öland kan man inte låta bli att fantisera om vad alla ortsnamnen betyder och hur de har kommit till. Har ”Kastlösa” något med Indien att göra? Eller dras man med extra dåligt minne i ”Glömminge” och vet bättre än andra hur man får till en trevlig fredagskväll i ”Mysinge”? Det är väl ändå inte troligt att man var högljudd i ”Skriketorp” eller gillade underkläder i ”Trosnäs”. Det är dags att djupdyka i historieböckerna om öländska ortsnamn.
    Läs!
  • Det finns alltid något nytt att upptäcka på Öland även om man bor här eller har varit här många gånger. Naturreservatet i Karum är ett sådant exempel. Det ligger några kilometer öster om Rälla och är idag en av Sveriges viktigaste platser för att bevara äldre sorters spannmål och flera arter av utrotningshotade växter som trivs i åkermarkerna.
    Läs!
  • För 20-talet år sedan gick flyttlasset från Stockholm och sedan dess har Lill Lindfors haft norra Öland och närheten till havet som sin utgångspunkt i livet. ”Öland erbjuder så mycket, inte minst en fantastisk natur. Men bland det finaste jag vet är att från en strand låta blicken obehindrat färdas mot horisonten. Det är så jag syresätter min själ. Landar och laddar”, säger Lill.
    Läs!
  • Efter några år av bedrövelse är det äntligen dags för en positiv nystart för anrika Halltorps Gästgiveri. Och till midsommar dukas en klassisk svensk midsommarbuffe upp.
    Läs!
VISA FLER ARTIKLAR load all

Mest lästa artiklar

  • Det var 1996 som Christina Prütz och Norbert Warhus flyttade till Sverige. Christina är litteratur- och språkvetare i botten och Norbert trädgårdsmästare och trädgårdsarkitekt. Christinas intresse för hantverk och design och Norberts kunnande inom finsnickeri och smide blev den perfekta kombinationen, när paret grundade företaget I&I Christina Prütz.
    Läs!
  • Vidsträckta kustremsor i sten eller sand, frodiga ängar fyllda av blommande orkidéer och 34 unika och vackert utsmyckande kyrkor. På Öland finns ett stort utbud av vigselplatser, festlokaler och service för alla människor, oavsett smak eller religion, vilket gör Öland till den perfekta bröllopsön.
    Läs!
  • Under tre års tid har Hagelstad Getgård genomgått en stor ansiktslyftning. Ladorna är sanerade och totalrenoverade, ny mejeridel har byggts och nu är också renovering av bostadshusen på gång. Bakom hela satsningen står Annika Bullus med företaget Go At Group AB.
    Läs!
  • Den 28 augusti 1816 fick Borgholm stadsrättigheter genom ett kungligt beslut av Carl XIII. Den lilla köpingen Borgehamn, som varit lydköping under Kalmar sedan 1620, fick efter många års utredande, äntligen sina stadsrättigheter. Inte nog med det, den nyanlagda staden Borgholm var dessutom residensstad under åren 1820-1826 då Öland var eget län.
    Läs!
  • För fjärde året bjuder ölänningarna in till den stora vårfesten Öland Spirar 8-10 maj, när ön är som allra vackrast. Temat för helgen är trädgård, lantliv och naturupplevelser. Över hela ön anordnas aktiviteter i denna anda.
    Läs!
  • VIDA Konsthall och Museum har fint besök i sommar. Det är designern och modeskaparen Lars Wallin som visar Lars Wallin Fashion Stories. Utställningen pågår från 1 juli till 1 oktober och på vernissagen 1 juli kommer Lars Wallin självklart att vara på plats!
    Läs!
VISA FLER ARTIKLAR load all

addthis - Delningsmodul