FOTO: JOACHIM GRUSEL

Fåret har minst sedan bronsåldern varit i människornas tjänst. Men dess kött och ull har i modern tid tyvärr inte alltid jämte olika mat trender och nya textilmaterial fått sin rättmätiga plats och erkännande. Kanske förtjänar det till och med en liten upprättelse för köttet smakar inte alls kofta. Och ullen sticks faktiskt inte ett dugg. Vi får tacka lammet för mycket...

Ni som i er första kontakt med ull fått ett stickigt och kliande intryck bör ge ullen en chans till. Ullplagg kliar inte om det är gjort och används på rätt sätt. Ull är rent tekniskt och alldeles naturligt ett helt fulländat material.

Ju närmare kroppen man bär ett ullplagg desto bättre kan man reglera fukt, värme och kyla. Ull värmer när det är kallt, kyler när det är varmt, andas och reglerar fukt som få så kallade funktionsplagg klarar av. Ullen kan nämligen absorbera mellan 35-40 procent av sin egna vikt i fukt men samtidigt vara vattenavstötande. Det innebär till exempel att ullen fortfarande har isolerande egenskaper trots att den är fuktig. Och att man känner sig torr fast man har svettats.

INGEN ULL UTAN FÅR

Man kan gott säga att ”produktresan” börjar hos Marie Sjödin och hennes fårbesättning i Äpplerum, Räpplinge. Här får glada får växa upp, och det är också här grundkvalitén på köttet och ullen sätts. På gården finns butik, ateljé, styckbod, café och konstutställning. Allt kretsar kring fåret, dess kött och ull.

– Jag älskar det här djuret, det är en trevlig och kräsen liten idisslare som jag har en enorm respekt för. Både som djur och som ”leverantör” till människan. Brukar säga att om jag har ansvar för deras välbefinnande och liv tycker jag också att jag har en skyldighet att ta vara på allt som fåret ger; köttet, ullen och skinnet. Inget får gå till spillo.

FÅRÅRET

– Verksamhetsåret börjar men lamningen i mars och april. Varje tacka föder vanligtvis två lamm. Ibland trillingar och till och med fyrlingar. Lammen går tillsammans med tackan hela våren och sommaren för att dia och lära sig hitta det bästa betet. I början av augusti skiljs de åt och när september kommer är det dags att planera för vilka djur som ska gå till slakt och vilka som vi ska avla på. Under dessa månader får också fåren sin andra klippning för året. Sedan dejtar tackor och baggar i samma hage tills ”mannen från Nya Zeeland med ultraljudet kommer”. Först då vet vi om tycke uppstod och hur många lamm det blir, ler Marie.

Mina djur får beta och gå ute, jag ger dem bara kraft- och grovfoder när betet blir för litet på hösten. Jag vill nämligen att pälsen ska vara av rätt kvalitet, utan kvistar och tistlar, och att köttet blir så gott som möjligt. Öländskt lammkött där djuren bara betat på äng och alvar föredras av kockarna eftersom smaken får en touch av de örter och blommor som där växer vilt; till exempel orkidéer, backtimjan, oregano och gräslök.

I Lammbutiken i Äpplerum finner man allt från kött, ullplädar, lammskinn, strumpor, konst och möbler till garner, tröjor och andra kläder, tofflor och hudvårdsprodukter. Fårets ull innehåller nämligen fett, som renat blir lanolin, och används då både inom bilindustrin och kosmetikatillverkning. I tider av handsprit är lanolin förträffligt.

ULLCENTRUM

Man kan ju då undra om det finns andra användningsområden för ull, sådana vi ännu inte provat eller glömt bort?

– Det gör det absolut. Till exempel, man har isolerat och tätat hus med ull i 1000-tals år men numer verkar fördelarna nästan bortglömda. Idag tillverkas faktiskt absorptionsplattor och isoleringsmaterial av ull, som har samma K-värde som den vanligt förekommande glasullen. På Ullcentrum har vi ett mycket brett sortiment av ullprodukter som vi säljer antingen här i vår stora lagerbutik, via e-handel eller som legotillverkare och underleverantör till andra företag. Många produkter är vi ensamma om. Bland annat de speciella handskyttlade Ölandströjorna, med återskapade gamla typiska öländska mönster. Vissa unika garntyper, filtar och även täcken samt våra storsäljande filtade produkter i regnbågens alla färger. Grytunderlägg, sittunderlag, filtsulor, fodral av olika slag. Dessa är tillverkade genom att, i en unik maskin, rulltova den färgade ullen i stora ”ark”, 180x130 cm.

Maskinen är utvecklad av oss och tillverkad här på Öland. Från detta tovade ark stansar vi sedan ut olika former och produkter, berättar Ann Linderhjelm, grundare av Ullcentrum i Löttorp.

Berätta om hur ni tar hand om ullen från uppfödarna?

– Hela processen att från nyklippt ull i en säck, via olika bearbetningar, tillverka till exempel en färdig tröja, är egentligen en väldigt komplex process som kräver speciella maskiner, noggrann hantering och omfattande logistik. Det tar cirka två år att genomgå alla steg. Och vi hanterar cirka 20-30 ton ull per år.

Mycket av ullen som vi använder kommer från Öland men skickas till vissa specialister i norra Europa som tvättar ullen, torkar, utvinner ullfett, kardar, färgar, spinner, tovar och stickar. Ullindustrin har sedan flera år tillbaka koncentrerat sina kunskaper och bearbetningsmaskiner till några fåtal platser för att helt enkelt anpassa sig till marknadens efterfrågan och vinna skalfördelar. Min personliga framtida förhoppning är att fler konsumenter ska upptäcka den fantastiska ullens alla egenskaper.

”HI TÄCK-ULL”

Ullen på ett får är av två typer; täckullen som har en grövre fiber och är mer vattenavstötande. Och bottenullen som bättre tar upp fukt och genom sina fina fibrer gör en ullprodukt mjukare. Olika raser har olika mängd av respektive ulltyp. Merionoull har bara den mjukare bottenullen. Förr, när mycket av ullen hanterades för hand och i mindre skala, skilde man ut de olika ulltyperna som också kunde ha olika egenskaper beroende på var på fårets kropp man tog ullen.

Formeln är således att alltid väga den färdiga ullproduktens användning och funktion mot vilket typ av ull som ska användas.

TVÄTTA MED VIND OCH LUFTFUKTIGHET

Ull är ett väldigt lättskött material och har ”självrengörande” egenskaper vilket gör att den inte behöver vattentvättas så ofta som andra textilmaterial. Det fungerar förenklat så att de förorenade, mindre väldoftande och tyngre vattenmolekylerna, byter plats med de lättare rena i den fuktiga luften. Ullstrumpor som gått i kängor hela dagen behöver man bara hänga ut och lufta. Likaså ylletröjan du tog på vid grillplatsen och som fick en svag nyans av flintastek.


ULL- OCH FÅRFAKTA

Det finns cirka 20 raser, inkl olika korsningar, i Sverige. På Öland har vi mest Gotlandsfår. Det pågår avel i Sverige i syfte att ta fram en svensk ras motsvarande Merinofåret. Men redan finns den gamla rasen Finullsfåret, som är en ättling till de Merinofår Jonas Alströmer på 1700-talet sägs ha smugglat hit från Spanien.

Ull kan också användas som drev i byggnader, tätlister, lumppapp och som ljudisolering. Ull har en naturlig motståndskraft mot röta. Ull antänder först vid 560° C vilket gör att ullen även används i branddräkter.

Det är de så kallade Epidermisfjällen som gör att fibern kan tova sig (ibland även kallat filtning). Det vill säga haka i varandra och med ”hullingar” låsa ihop fibrerna. En tovning görs antingen mekaniskt med hjälp av nålar där man liksom ”pickar” ullen (torrtovning). Eller med hjälp av varmt vatten och såpa gnuggar ihop fibrerna. ”Ofrivillig” tovning är när du av misstag tvättar yllestrumporna på 90°C.

Senaste artiklarna

  • Artisten Adée har världen som arbetsplats. Men hur många gånger hon än åker till olika gig och engagemang i Storbritannien och USA så lämnar hon aldrig riktigt Öland.
    Läs!
  • Fåret har minst sedan bronsåldern varit i människornas tjänst. Men dess kött och ull har i modern tid tyvärr inte alltid jämte olika mat trender och nya textilmaterial fått sin rättmätiga plats och erkännande. Kanske förtjänar det till och med en liten upprättelse för köttet smakar inte alls kofta. Och ullen sticks faktiskt inte ett dugg. Vi får tacka lammet för mycket...
    Läs!
  • Uppfinningsrikedomen och förmågan att anpassa sin verksamhet till rådande omständigheter har alltid varit hög hos de öländska företagen. Inte minst hos dem som har sin huvudsakliga utkomst inom besöksnäringen. Nu ställs det nya krav i kölvattnet av Covid-19. Bland de öländska företagen bubblar därför initiativen, aktiviteterna och förberedelserna för att, trots viss osäkerhet och olika begränsningar, ändå vara beredda att kunna välkomna nya och gamla sommarbesökare till ön.
    Läs!
  • Hon har vid flera tillfällen presenterats som den framgångsrika näringslivsprofilen bakom bland annat Mormors Stenugnsbageri & Kaffestuga i Stora Rör, men hennes satsningar i den lilla orten går djupare än så. Anita Rothschild är ett barn av Stora Rör.
    Läs!
  • Den nya Ölandsleden har redan ökat cykelturismen på Öland och idag finns det både guidade turer och cykellopp längs leden. Cykelentusiasterna Vladimir Serpan och Magnus Petersson bestämde sig för att skapa ett eget äventyr, utan stora kostnader och cyklade fyr till fyr under våren 2019. Nu planerar de för en ny tur där vem som helst har möjlighet att hänga på.
    Läs!
  • Den höga kvalitén och servicegraden bland öländska hantverkare och företagare är vida känt, och har lett till att flera öländska företag har blivit utsedda till Kungliga hovleverantörer. Senast i raden av öländska hovleverantörer är fisk- och delikatessbutiken Nisses Fisk i Borgholm.
    Läs!
VISA FLER ARTIKLAR load all

Mest lästa artiklar

  • Vidsträckta kustremsor i sten eller sand, frodiga ängar fyllda av blommande orkidéer och 34 unika och vackert utsmyckande kyrkor. På Öland finns ett stort utbud av vigselplatser, festlokaler och service för alla människor, oavsett smak eller religion, vilket gör Öland till den perfekta bröllopsön.
    Läs!
  • Det var 1996 som Christina Prütz och Norbert Warhus flyttade till Sverige. Christina är litteratur- och språkvetare i botten och Norbert trädgårdsmästare och trädgårdsarkitekt. Christinas intresse för hantverk och design och Norberts kunnande inom finsnickeri och smide blev den perfekta kombinationen, när paret grundade företaget I&I Christina Prütz.
    Läs!
  • Under tre års tid har Hagelstad Getgård genomgått en stor ansiktslyftning. Ladorna är sanerade och totalrenoverade, ny mejeridel har byggts och nu är också renovering av bostadshusen på gång. Bakom hela satsningen står Annika Bullus med företaget Go At Group AB.
    Läs!
  • Den 28 augusti 1816 fick Borgholm stadsrättigheter genom ett kungligt beslut av Carl XIII. Den lilla köpingen Borgehamn, som varit lydköping under Kalmar sedan 1620, fick efter många års utredande, äntligen sina stadsrättigheter. Inte nog med det, den nyanlagda staden Borgholm var dessutom residensstad under åren 1820-1826 då Öland var eget län.
    Läs!
  • För fjärde året bjuder ölänningarna in till den stora vårfesten Öland Spirar 8-10 maj, när ön är som allra vackrast. Temat för helgen är trädgård, lantliv och naturupplevelser. Över hela ön anordnas aktiviteter i denna anda.
    Läs!
  • VIDA Konsthall och Museum har fint besök i sommar. Det är designern och modeskaparen Lars Wallin som visar Lars Wallin Fashion Stories. Utställningen pågår från 1 juli till 1 oktober och på vernissagen 1 juli kommer Lars Wallin självklart att vara på plats!
    Läs!
VISA FLER ARTIKLAR load all

addthis - Delningsmodul