Den 28 augusti 1816 fick Borgholm stadsrättigheter genom ett kungligt beslut av Carl XIII. Den lilla köpingen Borgehamn, som varit lydköping under Kalmar sedan 1620, fick efter många års utredande, äntligen sina stadsrättigheter. Inte nog med det, den nyanlagda staden Borgholm var dessutom residensstad under åren 1820-1826 då Öland var eget län.

Fram till mitten av 1860-talet var staden en utpräglad handels- och hantverksstad med köpmansgårdarna koncentrerade utmed Storgatans övre del och hantverkskvarteren längre ner mot hamnen. Innevånarantalet steg sakta men säkert, från 109 innevånare 1820, till drygt 900 år 1870.

Idag är Borgholm en av Sveriges populäraste sommarstäder. Grunden lades på 1860-talet då staden blev en uppskattad kur- och badort som tillkom under en period då den lilla handels- och köpmansstaden befann sig i en svår ekonomisk kris, främst beroende på näringsfrihetsförordningen 1864 som tillät fri handel utanför städernas gränser, vilket tidigare inte varit tillåtet. Flera av stadens köpmän och hantverkare flyttade ut sin verksamhet till byar runt om i socknarna kring Borgholm. Många av handelsbodarna tillkom under den här tiden. Detta ledde naturligtvis till en viss åderlåtning av stadens ekonomi som krävde nya inkomstmöjligheter.

Initiativet till grundandet av Borgholms badort, eller badanstalt som den kom att benämnas, togs av rektorn vid Borgholms pedagogi, J.P Ljungqvist och arrendatorn till Borgholms kungs-gård, Carl Hultenberg. Kontakter togs med stadsläkaren i Oskarshamn, doktor Björck, som intresserat sig för balneologi och som vid sitt besök i Borgholm bland annat konstaterade att: ”Ölands klimat i allmänhet har länge och med rätta ansetts såsom ett det förträffligaste öklimat … Härtill torde väl i främsta rummet dess från alla skadliga inblandningar fria, jemnt tempererade, genom friska, men modererade vindar ständigt rörliga och ozon-rika luft bidragit. Borgholm, som är beläget på en på två sidor hafs-famnad udde, måste åtnjuta den friskaste och renaste havsluft, så att man, utan att fantisera, kan jämföra vistelsen därstädes med en sjöresa, men utan alla en sådans obeqvämligheter och möjligen stora obehag”.

Borgholms badanstalt bildas

Saken var klar. I november 1864 hölls ett konstituerande samman-träde varvid beslöts att bilda Borgholms badanstalt. Redan samma vinter uppfördes, inte långt från hamnen, ett badhus efter före-bilder från västkusten och i juni 1865 startade man på allvar verksamheten. Att badhuset närmast var att betrakta som ett provisorium och att verksamheten de första åren var ytterst blygsam kan förstås av följande beskrivning av badhuset, som för övrigt hade svårt att stå emot vinterstormar och som ständigt fick repareras: ”… af hvilken orsak nu till en början endast fyra karbadrum finnas hvaremot till bad i öppna sjön äro för närvarande afsedde tio smärre afklädningsrum, stående i direkt förbindelse med öppna hafvet medelst en liten trappa och försedda, hvart och ett, med en större markis till skydd mot sol och vind, då sådant önskas, hvardera rymmande 1-2 till och med 4 personer”.

Badhuset, som under flera år var den enda offentliga badorts-inrättningen, byggdes vintern 1881-1882 om till enbart varm-badhus som dock revs 1887 och ersattes med ett nytt varmbadhus som brann ner för att ersättas av ett nytt 1897.

De förhållandevis få badgäster som kom till Borgholm under 1860- och 1870-talen inackorderades i privathem där också mål-tiderna serverades. I några av trädgårdarna till dessa hem fanns små lusthus, där man kunde träffas och umgås, något som möjligen kan ses som ett embryo till mer societetsmässigt umgänge. Med åren utvecklades några av dessa privatpensioner till små pensionatsrörelser som mer affärsmässigt bedrev sin verksamhet.

Det var i första hand kalmarbor och stockholmare som kom till Borgholm. Under 1850- och 1860-talen hade Borgholms hamnanläggning byggts ut och förbättrats, en förutsättning för regelbunden ångbåtstrafik med relativt stora passagerarbåtar.

Badortens glansdagar

Till badsäsongen 1882 hade stora förändringar genomförts. Badbolaget hade rekonstruerats och nya badortsbyggnader hade byggts under vintern. Söder om hamnen, bakom nuvarande Strand Hotell, hade ett kallbadhus byggts som nåddes via en lång trägångbro. Badhuset, synnerligen modernt för sin tid, hade 32 omklädningsrum, tio enskilda badbassänger och två simbassänger. Det var uppfört i T-form och försett med en veranda i två våningar. Portalen hade rik, tidstypisk snickarglädje med diagonalgående ribbor och ornament.

I en 1700-talsbyggnad som i delar hade transporterats från Småland inrättades ett hotell, Hotell Victoria, med restaurang och societetslokaler och för badortens räkning anställdes en särskild badläkare. Uppe på Slottsberget, intill slottsruinen, byggdes en serveringspaviljong, Höjden, med utsikt mot Kalmarsund och den pånyttfödda badortsstaden Borgholm.

Under slutet av 1800-talet utvecklas Borgholm alltmer som badort. Flera påkostade badortsbyggnader byggs under 1880- och 1890-talen. 1884-1885 byggs ett med stora verandor försett societetshus, beläget i den då nya societetsparken mitt i staden, och 1897 står den nya badrestaurangen färdig. Ett enastående träslott med matsalar, café och sällskapsrum, stora öppna verandor, som senare glasades igen, och med möjlighet att ta emot flera hundra sittande gäster. Den sista riktigt stora badortsbyggnaden som byggdes var Strand Hotel, en träbyggnad som uppfördes år 1900 mitt för kallbadhusets gångbro.

Borgholms badort räknades nu till en av de ledande bad- och kurorterna i landet. I reklamen framställdes Öland som ”Nordens Madeira” och Borgholm som ”en bland Nordens mest tidsenliga kurorter”. 1910- och 1920-talen var konjunkturmässigt känsliga årtionden, vilket också speglas i badortens besöksfrekvens, som ena året kunde vara mycket bra och nästa dålig. Från slutet av 1920-talet hade den gamla badortens lite sävliga societetsliv övergått till att bli allt alltmer nöjesinriktat och mer folkligt.

Badortsepokens slut

Idag är Borgholm en modern turiststad. Det som finns kvar från badortsepoken är ett antal privatvillor i karaktäristisk stil, tornförsedda och med snickarglädje i gavelspetsar och verandor. Utmed Villagatan, bortom Strand Hotell, finns flera sådana villor i behåll uppförda kring sekelskiftet 1900. Tre av dem är till och med förklarade som byggnadsminnen.

Från slutet av 1970-talet och under 1980-talet var Borgholm en av landets populäraste sommarstäder, med ett utvecklat nöjesliv med Hotell Borgholm och Strand Hotell som självklara nav. Konsertverksamheten på Borgholms slott med både internationella och svenska artister saknade motsvarighet, vilket självklart bidrog till stadens popularitet.

Vad hände med 1800-talets stora, publika byggnader? Tråkigt nog kan man konstatera att ingen av dem har bevarats till våra dagar. Societetshuset revs vintern 1944-1945 och 1951 brann Strand Hotel ner till grunden. 1958 brann Höjdens serveringspaviljong upp och varmbadhuset, som under senare år byggts om till hotell, Hotell Venezia, eldhärjades svårt 1964 och gick inte att rädda. 1966 gick Hotell Victoria, som nu hette Riddargården, samma öde tillmötes. 1973 totalförstördes badrestaurangen, Restis, i en våldsam brand som på några minuter förvandlade den fantastiska byggnaden till aska.

I Societetsparken finns en liten musikpaviljong i behåll. Den byggdes 1902 och får väl anses vara den sista, publika byggnaden från badortsepoken. Kallbadhuset finns kvar, det är dock inte den ursprungliga byggnaden, hårda vinterstormar och isiga vintrar har medfört att det förstörts och nybyggts ett antal gånger. Men kallbadhuset har utvecklats till en institution i Borgholm, det utnyttjas flitigt såväl sommar som vinter!

Senaste artiklarna

  • Just nu pågår ett fyrverkeri av matutveckling i regionen. Ett stort matprojekt med många deltagare jobbar med full fart för att lyfta den redan mycket framgångsrika livsmedelsbranschen till nya höjder.
    Läs!
  • Det är dags för Sveriges största skördefest som erbjuder över 900 aktiviteter under fem späckade dagar. Tusentals besökare återkommer år efter för att ta del av mat, dryck, konst och underhållning av högsta klass.
    Läs!
  • Med hjälp av morfars gamla regnrock och lite svensk melankoli har Alexander Stutterheim skapat regnrockar som bärs av världsstjärnor. De senaste två åren har han arbetat med sitt nya projekt John Sterner Stockholm och riktat blickarna mot Öland. Ett torp har renoverats, ett samarbete med Ullcentrum har inletts och nyligen öppnades en butik på Storgatan i Borgholm.
    Läs!
  • Under tre års tid har Hagelstad Getgård genomgått en stor ansiktslyftning. Ladorna är sanerade och totalrenoverade, ny mejeridel har byggts och nu är också renovering av bostadshusen på gång. Bakom hela satsningen står Annika Bullus med företaget Go At Group AB.
    Läs!
  • VIDA Konsthall och Museum har fint besök i sommar. Det är designern och modeskaparen Lars Wallin som visar Lars Wallin Fashion Stories. Utställningen pågår från 1 juli till 1 oktober och på vernissagen 1 juli kommer Lars Wallin självklart att vara på plats!
    Läs!
  • En månad efter påsk, 12-14 maj är det åter dags för Öland Spirar. För sjätte gången visar Öland upp sig från sin mest grönskande och blommande sida. Som vanligt bjuds det på massor av roliga och njutningsfulla upplevelser för liten och stor, med fokus på trädgård, naturupplevelser och lantliv.
    Läs!
VISA FLER ARTIKLAR load all

Mest lästa artiklar

  • Vidsträckta kustremsor i sten eller sand, frodiga ängar fyllda av blommande orkidéer och 34 unika och vackert utsmyckande kyrkor. På Öland finns ett stort utbud av vigselplatser, festlokaler och service för alla människor, oavsett smak eller religion, vilket gör Öland till den perfekta bröllopsön.
    Läs!
  • Det var 1996 som Christina Prütz och Norbert Warhus flyttade till Sverige. Christina är litteratur- och språkvetare i botten och Norbert trädgårdsmästare och trädgårdsarkitekt. Christinas intresse för hantverk och design och Norberts kunnande inom finsnickeri och smide blev den perfekta kombinationen, när paret grundade företaget I&I Christina Prütz.
    Läs!
  • Får det lov att vara en kryddstark fårkorv med havtornsketchup och färskost? Filip Fastén, Årets kock 2014, är ute på skördeturné där han lagar mat och hämtar inspiration från de svenska matproducenterna. Den 26 september sätter han sin fot på Öland för första gången.
    Läs!
  • För fjärde året bjuder ölänningarna in till den stora vårfesten Öland Spirar 8-10 maj, när ön är som allra vackrast. Temat för helgen är trädgård, lantliv och naturupplevelser. Över hela ön anordnas aktiviteter i denna anda.
    Läs!
  • Den 28 augusti 1816 fick Borgholm stadsrättigheter genom ett kungligt beslut av Carl XIII. Den lilla köpingen Borgehamn, som varit lydköping under Kalmar sedan 1620, fick efter många års utredande, äntligen sina stadsrättigheter. Inte nog med det, den nyanlagda staden Borgholm var dessutom residensstad under åren 1820-1826 då Öland var eget län.
    Läs!
  • VIDA Konsthall och Museum har fint besök i sommar. Det är designern och modeskaparen Lars Wallin som visar Lars Wallin Fashion Stories. Utställningen pågår från 1 juli till 1 oktober och på vernissagen 1 juli kommer Lars Wallin självklart att vara på plats!
    Läs!
VISA FLER ARTIKLAR load all

addthis - Delningsmodul