Solen som energi

Det är få platser i Sverige som kan mäta sig med ”Solen och vindarnas ö” vad gäller antal soltimmar per år, vilket gör Öland till ett paradis för soldyrkare. Solen skapar också möjligheter för dem som har hus eller fritidsboende på ön, och allt fler får nu upp ögonen för solenergi.

Ända sedan Sveriges Television introducerade Solligan 1990, där de presenterar antalet soltimmar på olika orter i landet, har Öland varit känt över hela Sverige som en av landets mest solsäkra platser. Enligt Länsstyrelsen i Kalmar län har Öland 1875 soltimmar per år, vilket ger ön en topplacering över antal soltimmar. Det solsäkra landskapet skapar inte bara förutsättningar för en blomstrande turism, utan gör Öland till en idealisk plats för att utvinna solenergi med hjälp av solceller eller solfångare.

– Öland har utmärkta förutsättningar för en god solenergi. Även om många fortfarande inte vet så mycket om vad det innebär och hur det fungerar med solceller märker vi att intresset ökar. Bara under det här året har vi fått ett större antal förfrågningar och jag tror att allt fler bofasta och fritidshusägare kommer att installera solel framöver, säger Thomas Jonsson, ägare av Åkerbo EL, som utför installationer av solceller.

Det är inte bara på Öland som intresset för solceller ökar. Jan- Olof Dalenbäck, sekreterare på Svensk Solenergi, berättar att antalet installationer i Sverige fördubblades för varje år mellan 2011 och 2014.

– Det finns ännu ingen statistik för 2015, men allt talar för att trenden håller i sig. Den vanligaste tillämpningen är att installera solceller för att producera el för eget bruk. Elen som blir över, överskottselen, matas sedan ut på elnätet. Ersättningen för överskottsel varierar mellan energibolagen.

Svensk Solenergi är en branschorganisation för dem som tillverkar, importerar, säljer och installerar samt forskar om solel och solvärme. Organisationen försöker påverka förutsättningarna för att nyttja solenergi genom lobbying mot myndigheter och andra beslutsfattare.

– I dagsläget finns ingen genomtänkt och planerad strategi för hur Sverige ska använda solenergi. Det får bli som det blir och när det sker förändringar är det oftast populistiska lösningar som är enkla att genomföra just då, säger Jan-Olof Dalenbäck.

Titta på det egna behovet

Alla som är intresserade och vill installera en anläggning på sin tomt för att utvinna solenergi bör först titta på sitt eget behov. Vill du producera egen värme, det vill säga solvärme, är det solfångare som ska installeras på ditt tak. Vill du producera egen el, solel, är det solceller som ska installeras.

Solvärmen slog igenom i Sverige under oljekrisen i början av 1980-talet för att sedan kraftigt minska.

– Under första decenniet på 2000-talet fick det ett nytt uppsving med ett litet genomtänkt bidrag i kombination med höga oljepriser.

När priset på olja och energi sjönk och bidraget försvann minskade efterfrågan på solfångare, vilket gör att det idag inte installeras så mycket solvärme i motsats till det ökade intresset kring solceller.

Att solel har blivit populärt bland villaägare, fritidshusägare, företagare och lantbrukare trots låga energipriser beror på flera orsaker. Mellan 2010 och 2012 skedde ett prisras på solcellspaneler och utrustning samtidigt som det introducerades ett statligt investeringsstöd för solceller, som har uppmärksammats i media. Ansökan om stöd sker till Länsstyrelsen i Kalmar län som har fått i uppdrag att fördela de pengar som staten skjuter till då och då. Köerna är dock långa och växer i en snabbare takt än vad det tillförs resurser.

– Det blir ett väldigt orättvist system när det inte finns pengar till alla. När du gör en kalkyl över din investering ska du därför inte räkna med några pengar. Se det som en bonus ifall du får bidrag.

Det statliga stödet gäller alla typer av elnätsanslutna solcellssystem, vilket innebär att fritidshusägare som inte är anslutna till elnätet inte kan söka bidrag för att sätta upp solceller. Är ditt fritidshus anslutet till elnätet gäller samma regler som för villaägare. Överskottsel som matas in på elnätet, oavsett om det är från solceller eller ett litet vindkraftverk, kan även omfattas av en skattereduktion.

– Ett litet fritidshus som bara används under vissa delar av året behöver dock ingen stor anläggning. Det är mer lönsamt att producera el för eget bruk och på så sätt ersätta elen du köper in än att skicka ut elen på elnätet. Kan du inte få statligt stöd, eller inte orkar vänta, kan du istället nyttja rotavdraget, förklarar Jan-Olof Dalenbäck, som tror att antalet solcellsinstallationer kommer öka när kärnkraften avvecklas och energipriserna stiger.

Ökat intresse

På Öland finns ett par företag som installerar och monterar solceller. En av dem är Runstens EL, som har satt upp fem anläggningar på östra ön och nu under våren räknar med att sätta upp tre anläggningar till.

– Intresset ökar, främst bland fritidshusägare som vill göra en miljösatsning och inte vara beroende av energipriset. Även en del lantbrukare är intresserade. Vi ska snart koppla in en anläggning med cirka 240 solcellspaneler på ett nytt mjölkstall som byggs i Övra Ålebäck, säger Mikael Jacobsson, delägare till Runstens EL.

Under året ska Mikael Jacobsson även installera 24 solcellspaneler på sin egen tomt. Effekten är på 7000 kWh per år, vilket innebär att han blir självförsörjande under stora delar av året.

– Jag hade tur som fick tag på riktigt kraftiga paneler för ett bra pris. Det finns många olika fabrikat och priser och kom ihåg att du oftast får vad du betalar för.

Till skillnad från många andra kommer han inte montera sin anläggning på hustaket utan på en markbaserad ställning i tryckt virke som han ska placera på sin tomt. För att få bäst verkningsgrad bör solcellerna monteras i en vinkel på 35 grader.

– Mellan 20 och 45 grader är okej, men 35 grader är bäst. För att få ut bäst effekt ska solcellerna placeras i söderläge, men även sydost och sydväst funkar utan att resultatet sjunker för mycket. Det går också att installera en solföljare som gör att panelerna följer solen och på så sätt få ut det mesta av sin anläggning, förklarar Mikael Jacobsson.

Fakta

Svensk solenergi

Organisationen bildades på 1980-talet och har idag cirka 140 medlemmar som tillverkar, importerar, säljer och installerar samt forskar om solel och solvärme. Svensk Solenergi förutsätter att alla deras medlemmar endast använder certifierade produkter.

– Om det uppstår problem för en kund till våra medlemmar, vilket det nästan aldrig gör, finns vi i bakgrunden och har möjlighet att agera mot företaget, säger Jan-Olof Dalenbäck.

Investeringsstöd till solcellsanläggningar

Regeringen avsätter en summa pengar för investeringsstöd till solceller. Energimyndigheten fördelar sedan dessa till länsstyrelserna i landet. Sökanden lämnar in ansökningar till länsstyrelsen via Boverkets portal. Stödet ges till alla typer av aktörer, både företag och offentliga organisationer samt privatpersoner. Stödet omfattar installation av alla typer av nätanslutna solcellssystem och solel/ solvärmehybridsystem. Stödnivån från och med den 1 januari 2015 är maximalt 30 procent till företag och högst 20 procent till övriga. Regeringen aviserade i höstbudgeten ökade satsningar på solceller om 225 miljoner kronor 2016 och därefter 390 miljoner kronor varje år 2017-2019. (Källa: Energimyndigheten)

Rot till solcellsanläggningar

Det finns även möjlighet att söka ROT-avdrag för solcellsinstallationen, det vill säga avdrag för arbetskostnaden. Det går inte att få både investeringsstöd och ROT. Efter årsskiftet ligger ROT-avdraget på 30 procent. (Källa: Energimyndigheten)

Skattesubvention för överskottsel som matas till elnätet

Från och med 2015 går det att få skatterreduktion för överskottsel som matas in på elnätet. Skattereduktionen är på 60 öre per kilowattimme för all el som matas in till elnätet, dock max 18000 kronor per år. För att räknas som mikroproducent och ha möjlighet att få skattereduktion får säkringen i anslutningspunkten inte överstiga 100 ampere. (Källa: Energimyndigheten)

Att sälja överskottsel

Producenter som skickar in överskottsel på nätet kan även sälja denna till elnätsägare/elhandelsföretag. Olika elnätsägare har olika villkor kring hur stor ersättningen är, oftast är den mellan 10 och 50 öre per kWh. När man säljer el kan man behöva momsregistrera sig och betala moms på 25 procent. Information finns på Skatteverkets hemsida. (Källa: Energimyndigheten)

Solligan

Solligan har presenterats i Rapports sändning kl. 19.30 sedan 1990. Solligan inleds med midsommarafton och avslutades efter sju fullbordade veckor. Flest vinster i solligan genom tiderna har Visby med tio stycken, följt av Luleå och Ölands norra udde med fem segrar var. Slår man samman Ölands södra udde och Ölands norra udde, som aldrig har varit med samtidigt något år, blir det nio segrar för Öland. Soltid räknas när den direkta solstrålningen är större än 120 watt per kvadratmeter, oavsett tid på dygnet. (Källa: SVT)

Senaste artiklarna

  • I köket på Hotell Borgholm skapar Karin Fransson flyktiga konstverk som strax försvinner ut till de väntande gästerna i restaurangen. Hon tillhör toppen av den svenska kockeliten men är också en hängiven odlare och upptäcktsresande. Cykelturer och strövtåg i den öländska naturen inspirerar henne till nya smaksensationer.
    Läs!
  • Utgrävningarna i Sandby borg på sydöstra Öland har fått stor uppmärksamhet, både här hemma i Sverige och internationellt, sedan de arkeologiska undersökningarna inleddes 2010. Resultaten är minst sagt sensationella.
    Läs!
  • Kombinationen av den vackra naturen, spännande sevärdheter och bra körsträckor lockar motorcyklister till Öland. Vulcan Riders Sweden, en av Sveriges största motorcykelföreningar, har genomfört turer på Öland under flera år.
    Läs!
  • Påsk! En gul och glad helg med vårens föraning. Men vad vore påsken utan ägg? På påskafton äter vi sex miljoner ägg – i timmen!
    Läs!
  • Påsk är Ölands stora öppningshelg. Man känner en förväntansfull pirrande vårglädje redan på bron.
    Läs!
  • ÅRSKRÖNIKA: IRÉNE FORSMARK: Så är det snart dags att lägga 2017 till handlingarna. Vad finns då för öländska minnen av det? Framtidstro är ett och en anings större krismedvetenhet ett annat.
    Läs!
VISA FLER ARTIKLAR load all

Mest lästa artiklar

  • Vidsträckta kustremsor i sten eller sand, frodiga ängar fyllda av blommande orkidéer och 34 unika och vackert utsmyckande kyrkor. På Öland finns ett stort utbud av vigselplatser, festlokaler och service för alla människor, oavsett smak eller religion, vilket gör Öland till den perfekta bröllopsön.
    Läs!
  • Det var 1996 som Christina Prütz och Norbert Warhus flyttade till Sverige. Christina är litteratur- och språkvetare i botten och Norbert trädgårdsmästare och trädgårdsarkitekt. Christinas intresse för hantverk och design och Norberts kunnande inom finsnickeri och smide blev den perfekta kombinationen, när paret grundade företaget I&I Christina Prütz.
    Läs!
  • Får det lov att vara en kryddstark fårkorv med havtornsketchup och färskost? Filip Fastén, Årets kock 2014, är ute på skördeturné där han lagar mat och hämtar inspiration från de svenska matproducenterna. Den 26 september sätter han sin fot på Öland för första gången.
    Läs!
  • Den 28 augusti 1816 fick Borgholm stadsrättigheter genom ett kungligt beslut av Carl XIII. Den lilla köpingen Borgehamn, som varit lydköping under Kalmar sedan 1620, fick efter många års utredande, äntligen sina stadsrättigheter. Inte nog med det, den nyanlagda staden Borgholm var dessutom residensstad under åren 1820-1826 då Öland var eget län.
    Läs!
  • För fjärde året bjuder ölänningarna in till den stora vårfesten Öland Spirar 8-10 maj, när ön är som allra vackrast. Temat för helgen är trädgård, lantliv och naturupplevelser. Över hela ön anordnas aktiviteter i denna anda.
    Läs!
  • VIDA Konsthall och Museum har fint besök i sommar. Det är designern och modeskaparen Lars Wallin som visar Lars Wallin Fashion Stories. Utställningen pågår från 1 juli till 1 oktober och på vernissagen 1 juli kommer Lars Wallin självklart att vara på plats!
    Läs!
VISA FLER ARTIKLAR load all

addthis - Delningsmodul