Ännu ett år har gått, och jag har nu bott här på Öland i tre år. Det är lustigt hur snabbt tiden går. Det finns alltid så otroligt mycket att upptäcka här på ön – långtråkigt är det aldrig. Särskilt inte för den som är nyfiken och älskar naturen.


Klicka här för att se fler av Detlef Lampes bilder från "Fåglarnas år"

För mig var 2010 ”fåglarnas år”. Detta berodde främst på den långa och hårda vintern. Naturligtvis är Öland välkänt och mycket omtyckt som ”fågelö” bland ornitologer, men det är en sak att betrakta dessa fjäderprydda vänner genom en kikare någonstans längs kusten, och en annan att se dem förtvivlat söka efter något ätbart i din trädgård.

Därför införskaffade jag fågelmat. Naturligtvis vet jag att man inte tvunget måste mata fåglar på vintern, men när temperaturen i flera veckor ligger en bra bit under noll och snön är hårdfrusen så gäller andra regler.

Alltså serverade jag mat och fåglarna kom i mängder. Först kom mesarna, sedan nötväckorna och till och med hackspettarna mumsade på talgbollarna. Bara finkarna, gråsparvarna och koltrastarna tittade avundsjukt på. Dem serverade jag därför rikligt med blandade frön och äpplen. För hackspettarna, som jag tycker särskilt mycket om, fanns det även hasselnötter som jag själv samlat in i trädgården under hösten. Fåglarna var nöjda. Och jag med, för jag fick tillfälle att ta mängder av jättefina foton.

Så pågick det ända fram till våren, då gästerna blev allt färre och bara kom förbi lite då och då. Men långtråkigt blev det ändå inte, för nu hade de första flyttfåglarna kommit tillbaka. Framför allt lade jag märke till tofsviporna. Med deras vingliga flygsätt och ljudliga läte kunde man ju bara inte missa dem, och på strandängarna kunde man se dem både para sig och bygga bo.

Emellanåt var det full fart på himlen. Inte bara sångfåglarna var där, utan även gässen och alla de fåglar som var på genomresa på väg norrut. Också i trädgården var det åter mer liv och rörelse, när stararna skulle tillbaka till sina bon.

Vilket tjatter. Långt in på sena kvällen satt paren högt upp i träden och ”berättade” om dagens händelser. Snabbt hade de flyttat in i mina holkar och bobyggandet påbörjades. Sedan dröjde det inte länge innan äggen var lagda och färdigruvade. Då började föräldrarnas hårdaste tid – matningen. Från gryning till skymning kom de med mat till de hungriga ungarna. Därefter dröjde det inte länge förrän ungarna blev flygfärdiga.

Den 2 juni strax efter klockan 10 lämnade den första unga staren boet; på kvällen var alla holkar tomma.

Men i trädgården blev det inte lugnare för det, för näktergalen var ju fortfarande kvar. Den som en gång hört denna tillbakadragna fågel sjunga kommer aldrig att glömma det. På våren sjunger singel-hanarna från klockan elva på kvällen och ända fram till morgonen, och under hela ruvningssäsongen fram till mitten av juni sjunger näktergalshanarna även på dagarna. Sången i gryningen är framför allt för att skydda reviret mot andra hanar. Näktergalen lär sig sin sång under sin tidiga ungdom av fåglar i dess närhet och behärskar mellan 120 och 260 olika strofer, vilka för det mesta är två till fyra sekunder långa. Det är unikt bland de europeiska sångfåglarna.

En av mina andra ”vänner” är strandskatan. Jag minns så väl mitt första möte med denna fågel. Det var på en promenad på öns västra sida vid Sandvik som jag plötsligt upptäckte en strandskata som linkande försökte flyga. Min första tanke var att den brutit en vinge. Naturligtvis ville jag fånga fågeln och rädda den, men ju närmare jag kom, desto snabbare sprang den. Och när jag efter ett par hundra meter kom riktigt nära flög den iväg. Först då förstod jag att strandskatan hela tiden spelat teater för att locka bort mig från sitt bo. Det lyckades den verkligen med, och jag hade återigen lärt mig något nytt.

Långsamt gick sommaren mot sitt slut och de första flyttfåglarna började ge sig av söderut. Det märks tydligt när stararna samlas på el- och telefonledningarna. Eller när tranorna med höga skrik kommer norrifrån för att mellanlanda på Öland. Då tänker man på hur många tusen kilometer fåglarna färdas varje år, och hoppas att de ska komma fram säkert till sin sydliga destination och att de åter landar hos oss nästa år. De klarar detta med enbart muskelkraft, utan GPS eller navigationssystem.

Det är ett naturens under. Mycket av detta kan vi bara förundras över, men inte förstå. Men så måste man ju inte förstå heller, det räcker att vi upplever…

TEXT OCH FOTO: DETLEF LAMPE

Senaste artiklarna

  • I köket på Hotell Borgholm skapar Karin Fransson flyktiga konstverk som strax försvinner ut till de väntande gästerna i restaurangen. Hon tillhör toppen av den svenska kockeliten men är också en hängiven odlare och upptäcktsresande. Cykelturer och strövtåg i den öländska naturen inspirerar henne till nya smaksensationer.
    Läs!
  • Utgrävningarna i Sandby borg på sydöstra Öland har fått stor uppmärksamhet, både här hemma i Sverige och internationellt, sedan de arkeologiska undersökningarna inleddes 2010. Resultaten är minst sagt sensationella.
    Läs!
  • Kombinationen av den vackra naturen, spännande sevärdheter och bra körsträckor lockar motorcyklister till Öland. Vulcan Riders Sweden, en av Sveriges största motorcykelföreningar, har genomfört turer på Öland under flera år.
    Läs!
  • Påsk! En gul och glad helg med vårens föraning. Men vad vore påsken utan ägg? På påskafton äter vi sex miljoner ägg – i timmen!
    Läs!
  • Påsk är Ölands stora öppningshelg. Man känner en förväntansfull pirrande vårglädje redan på bron.
    Läs!
  • ÅRSKRÖNIKA: IRÉNE FORSMARK: Så är det snart dags att lägga 2017 till handlingarna. Vad finns då för öländska minnen av det? Framtidstro är ett och en anings större krismedvetenhet ett annat.
    Läs!
VISA FLER ARTIKLAR load all

Mest lästa artiklar

  • Vidsträckta kustremsor i sten eller sand, frodiga ängar fyllda av blommande orkidéer och 34 unika och vackert utsmyckande kyrkor. På Öland finns ett stort utbud av vigselplatser, festlokaler och service för alla människor, oavsett smak eller religion, vilket gör Öland till den perfekta bröllopsön.
    Läs!
  • Det var 1996 som Christina Prütz och Norbert Warhus flyttade till Sverige. Christina är litteratur- och språkvetare i botten och Norbert trädgårdsmästare och trädgårdsarkitekt. Christinas intresse för hantverk och design och Norberts kunnande inom finsnickeri och smide blev den perfekta kombinationen, när paret grundade företaget I&I Christina Prütz.
    Läs!
  • Får det lov att vara en kryddstark fårkorv med havtornsketchup och färskost? Filip Fastén, Årets kock 2014, är ute på skördeturné där han lagar mat och hämtar inspiration från de svenska matproducenterna. Den 26 september sätter han sin fot på Öland för första gången.
    Läs!
  • Den 28 augusti 1816 fick Borgholm stadsrättigheter genom ett kungligt beslut av Carl XIII. Den lilla köpingen Borgehamn, som varit lydköping under Kalmar sedan 1620, fick efter många års utredande, äntligen sina stadsrättigheter. Inte nog med det, den nyanlagda staden Borgholm var dessutom residensstad under åren 1820-1826 då Öland var eget län.
    Läs!
  • För fjärde året bjuder ölänningarna in till den stora vårfesten Öland Spirar 8-10 maj, när ön är som allra vackrast. Temat för helgen är trädgård, lantliv och naturupplevelser. Över hela ön anordnas aktiviteter i denna anda.
    Läs!
  • VIDA Konsthall och Museum har fint besök i sommar. Det är designern och modeskaparen Lars Wallin som visar Lars Wallin Fashion Stories. Utställningen pågår från 1 juli till 1 oktober och på vernissagen 1 juli kommer Lars Wallin självklart att vara på plats!
    Läs!
VISA FLER ARTIKLAR load all

addthis - Delningsmodul