Östersjön har haft internationell sjötrafik i över tusen år och har ingen skeppsmask som förstör trä, vilket innebär att här finns en jämförelsevis, världsunik skatt av välbevarade vrak. Genom mitt fönster i Kalmar kan jag titta ut över vrakplatserna för fyra vrak från 1500‑ och 1600-talen. Ett av vraken är efter Gustav Vasas skepp Elefanten. Hon ingick i en flotta som besegrade danskarna i ett slag utanför Ölands norra udde 1564.


Elefanten fick en läcka och tog sig till Kalmar där hon sjönk på grunt vatten. Hon har blivit berömd i marinarkeologiska kretsar världen över genom att hon undersöktes redan 1933 i ett pionjärprojekt för marinarkeologi i öppet vatten. Idag kan man se hennes akterskepp på sjöhistoriska museet. För sportdykare återstår att se delar av kölstocken och spanten som ligger på sex meters djup. En liten bit längre ut i Kalmarsund ligger resterna av skeppet Nyckeln som sköts i sank av en dansk flotta 1679.

I slutet på 50‑talet läste jag en spännande artikel i Teknikens Värld. Den berättade om Anders Franzen och fyndet av Wasa. I artikeln fanns en karta med Franzens vrakprojekt med bl.a. amiralitetsskeppet Kronan som flög i luften i strid mot danskar och holländare 1676 utanför Öland.

Kronan – ett magnifikt flaggskepp

1676 var Sverige en stormakt i krig med Danmark och Holland. I maj lämnade svenska flottan Dalarö för att möta den kombinerade danska och holländska flottan i Östersjön. Befälhavare var Lorenz Creuz ombord på flaggskeppet Kronan. Creuz hade fått sin utnämning som belöning för god tjänst åt kronan men hade liten erfarenhet av sjöbefäl. Mot honom stod en av dåtidens sjöhjältar; holländaren Cornelis Tromp.

Kronan var sannolikt dåtidens största fartyg. Hon byggdes i Stockholm 1668, var på 2300 ton och 53 meter lång. Hon var bestyckad med 128 kanoner och bemannad med 842 män. Den 1 juni seglade den svenska flottan norrut längs Öland med Tromp i hälarna. Mot sina officerares råd, de mindes kanske Wasas kantring, och trots att han visste att Kronan var rank, beslöt Creuz att vända genom vinden och konfrontera sina förföljande fiender. I samma ögonblick som hon gick genom vinden och saknade styrfart, greps seglen av en stark vindby och hon kantrade. Krutförrådet tog eld och en våldsam explosion slet upp hennes styrbordssida. Hon sjönk till botten norr om Hulterstad på 26 meters djup och mer än 800 sjömän dog en kvalfylld död.

Under följande år lyckades man bärga hälften av kanonerna med hjälp av en dykarklocka, en oerhörd bedrift på 1600-talet, sedan föll vraket i glömska.

1980 hittades Kronan av Anders Franzen och Bengt Grisell med. Vraket var så nederoderat att endast med hjälp av en magnetometer, som registrerade järnet ombord, kunde man hitta det. I motsats till Wasa var Kronan fullt utrustad och vraket innehåller mängder av föremål som belyser livet ombord och livet på 1600‑talet för vanligt folk. Hon är ett ytterst värdefullt så kallat "slutet fynd" av samma slag som Pompeji.

Dykning i mörker och kyla

Med tiden har vraket öppnat sig som en bok så att insidorna av styrbordsoch babordsskroven flankerar vrakplatsen. När jag kom ner på Kronan fösta gången 1984 låg rader med kanoner kvar i kanonportarna med de vackert skulpterade bakstyckena uppåt och mynningarna ner i den hårda glacialleran. Varje kanon har sin historia, många är erövringar från andra krig. Den äldsta är från 1514.

Överallt låg tragiska benrester av de sjömän som klämdes fast av kanonerna som rasade ner på läsidan när Kronan kantrade. En skalle stirrade emot mig. På toppen av kraniet syntes ett perfekt fyrkantigt hål. Denne man hade sannolikt överlevt ett hugg av en pik mot hjässan! Senare fick vi se att flera av skallarna uppvisade skador efter strid i form av svärdhugg i svålen. Som tandläkare var jag intresserad av deras tandstatus. Karies, hål i tänderna, var en sällsynt åkomma på 1600-talet. Det är en vällevnadssjukdom som orsakas av raffinerat socker och fint mjöl. Man kunde lätt se vilka kranier som tillhört fint folk. De hade karies.

Vraket har släppt ifrån sig unika slutna fynd av ministorlek i form av kistor med personliga tillhörigheter, apoteksvaror, navigationsutrustning, proviant m.m. Ett av fynden är skelettet av en officer i full mundering med en violett jacka, knälånga stickade strumpor och stövlar med höga klackar och mässingsbeslag.

Utgrävningen av Kronan är ganska tuff dykning med tanke på djupet och kylan. Kronanprojektet har fortsatt år efter år under ledning av energiske Lars Einarsson, speciellt anställd av Kalmar kommun. Det är nu inne på sitt 31a år, ett rekord inom marinarkeologi får man förmoda. Genom det gynnsamma klimat för bevarande som vraket ligger i, görs varje år sensationella fynd som marinarkeologer bara drömt om tidigare. Framtiden för projektet, att kunna lyfta hela skrovet med sina skulpturer och bygga ett Kronanmuseum har debatteras flitigt. Själv drömmer jag om ett vrakmuseum på Öland som inkorporerar alla vrakfynd som gjorts utanför ön. Tänk er, istället för att till enorma kostnader bärga och konservera Kronan, bara resa upp skrovsidorna, fästa skulpturerna och sedan ha fasta videokameror och strålkastare som tänds av museibesökarna. Och detta i kombination med den vackra utställning som finns på Kalmar läns museum. Tänd en lampa och du befinner dig på bryggan av ett flerhundraårigt fartyg som är helt intakt under vattnet. Det är tekniskt fullt möjligt!

TEXT OCH FOTO: Erik Bjurström

MER OM KRONAN:

Fyra kistor hittades under dykningarna 2010 Under 31 års tid har Kalmar läns museum plockat upp över 30 000 föremål från Kronan. Under 2010 hämtades fyra kistor med tillhörande föremål upp från vraket.

Sedan dykningarna började 1980 har cirka 85 procent av regalskeppet Kronan blivit genomsökt. 2010 undersöktes skeppets trossdäck och dykarna fann tidigt fyra kistor.

– Vissa år har det gått oerhört snabbt att gräva fram fynden men förra året var det lite svårare. Vi fick lägga all vår tid åt att gräva fram kistorna ur den hårda leran, vilket gjorde att vi inte hann söka av så mycket som vi hade tänkt, berättar arkeologen Lars Einarsson som arbetar på Kalmar läns museum och har varit projektledare för dykningarna sedan 1983. Två av kistorna var intakta men innan en undersökning kunde starta påbörjades ett omfattande konserveringsarbete. Efter att ha funnit stora mängder mynt tidigare år var förväntningarna stora på innehållet och först i slutet av september fick Lars Einarsson svar på vad som fanns inuti kistorna.

– Den ena var tyvärr tom och troligtvis ramlade föremålen ut när skeppet kantrade. Den andra kistan innehöll inga mynt men hade ett par intressanta föremål som hjälpte oss i vårt arbete att skapa en bild av hur livet och samhället såg ut på 1600-talet. Kistan som förmodligen tillhörde en officer innehöll praktfulla kragstövlar, ett par skor och en filthatt med brett brätte som han endast

använde när han gick i land.

Lars Einarsson uppskattar att det tar cirka 5-7 år innan vraket är helt genomsökt och först därefter tas ett beslut om även Kronan ska bärgas.

– Vi vet att det finns fantastiskt fina träskulpturer på den fartygssida som ligger begravd i leran men det måste vara ekonomiskt försvarbart att bärga vrakdelarna. Vi kan bara ta upp skeppet om det finns ett väldigt stort intresse från allmänheten att komma till Kalmar och titta på Kronan, säger Lars Einarsson.

TEXT : Pierre Eklund

Senaste artiklarna

  • På Hotell Borgholm är det ägaren Owe Fransson som har komponerat vinlistan som nyligen har fått en prestigefylld, internationell utmärkelse. Han tog över hotellet 1972 och om ett par månader lämnar han över det till nya ägare.
    Läs!
  • Mer mat från Öland och östra Småland är målet för ett aktuellt projekt i Kalmar Län. Falafel som är gjorda av öländska ärter är ett exempel på ny mat från regionen. Flera sorters ärter och bönor odlas på Öland, de trivs i det milda klimatet och de goda jordarna.
    Läs!
  • Den öländska evenemangskalendern tar inte slut med Ölands Skördefest utan fortsätter med ett brett utbud av kulturevenemang, motion och mat för hela familjen. I år är det premiär för en ny höstmässa på södra Öland som sammanfaller med de kända fågelskådarveckorna.
    Läs!
  • I köket på Hotell Borgholm skapar Karin Fransson flyktiga konstverk som strax försvinner ut till de väntande gästerna i restaurangen. Hon tillhör toppen av den svenska kockeliten men är också en hängiven odlare och upptäcktsresande. Cykelturer och strövtåg i den öländska naturen inspirerar henne till nya smaksensationer.
    Läs!
  • Utgrävningarna i Sandby borg på sydöstra Öland har fått stor uppmärksamhet, både här hemma i Sverige och internationellt, sedan de arkeologiska undersökningarna inleddes 2010. Resultaten är minst sagt sensationella.
    Läs!
  • Kombinationen av den vackra naturen, spännande sevärdheter och bra körsträckor lockar motorcyklister till Öland. Vulcan Riders Sweden, en av Sveriges största motorcykelföreningar, har genomfört turer på Öland under flera år.
    Läs!
VISA FLER ARTIKLAR load all

Mest lästa artiklar

  • Vidsträckta kustremsor i sten eller sand, frodiga ängar fyllda av blommande orkidéer och 34 unika och vackert utsmyckande kyrkor. På Öland finns ett stort utbud av vigselplatser, festlokaler och service för alla människor, oavsett smak eller religion, vilket gör Öland till den perfekta bröllopsön.
    Läs!
  • Det var 1996 som Christina Prütz och Norbert Warhus flyttade till Sverige. Christina är litteratur- och språkvetare i botten och Norbert trädgårdsmästare och trädgårdsarkitekt. Christinas intresse för hantverk och design och Norberts kunnande inom finsnickeri och smide blev den perfekta kombinationen, när paret grundade företaget I&I Christina Prütz.
    Läs!
  • Får det lov att vara en kryddstark fårkorv med havtornsketchup och färskost? Filip Fastén, Årets kock 2014, är ute på skördeturné där han lagar mat och hämtar inspiration från de svenska matproducenterna. Den 26 september sätter han sin fot på Öland för första gången.
    Läs!
  • Den 28 augusti 1816 fick Borgholm stadsrättigheter genom ett kungligt beslut av Carl XIII. Den lilla köpingen Borgehamn, som varit lydköping under Kalmar sedan 1620, fick efter många års utredande, äntligen sina stadsrättigheter. Inte nog med det, den nyanlagda staden Borgholm var dessutom residensstad under åren 1820-1826 då Öland var eget län.
    Läs!
  • VIDA Konsthall och Museum har fint besök i sommar. Det är designern och modeskaparen Lars Wallin som visar Lars Wallin Fashion Stories. Utställningen pågår från 1 juli till 1 oktober och på vernissagen 1 juli kommer Lars Wallin självklart att vara på plats!
    Läs!
  • För fjärde året bjuder ölänningarna in till den stora vårfesten Öland Spirar 8-10 maj, när ön är som allra vackrast. Temat för helgen är trädgård, lantliv och naturupplevelser. Över hela ön anordnas aktiviteter i denna anda.
    Läs!
VISA FLER ARTIKLAR load all

addthis - Delningsmodul